Åkessons trolltolerans

Det finns väl inga som är mer flitiga än SD-politiker att skrika "...fast så får man väl inte säga för PK-maffian!" eller andra variationer på samma tema.

Med det i åtanke finner jag det ganska lustigt att Sverigedemokraterna, genom sin "nolltolerans" talar om för sina partimedlemmar vad de får säga och vad de inte får säga.

Sen att SDs nolltolerans gäller olika för alla medlemmar och när det kommer till kritan inte är stort mycket mer än ett mediejippo får vara en annan fråga.
Det är klart, en funktion verkar den ju ha för SD. De får en anledning att göra sig av med personer som gjort sig ovänner med partitoppen. Ja, om man nu tror på vad man läser i den onda PK-median som bestämmer vad man får eller inte får säga.
Eller hur var det nu?

Vi förstod inte att hon inte ville

Är dumhet verkligen en ursäkt för våldtäkt?

Tre män våldtar en kvinna med en vinflaska, och filmar övergreppet. Men rätten väljer att fria männen från alla misstankar om brott.

När rätten konstaterar att kvinnans version är trovärdig men att männen inte förstått att hon inte velat, då känns det som att vi är ganska illa ute? 
"Den bedömningen menar rätten är att det gått till som flickan berättat, men att männen inte uppfattat att hon inte velat."

Att hon knipit ihop benen för allt vad hon är värd bortsåg man från för att det kunde ses som blygsel eller inledande tvekan. 
Tvekan?! 
Innan man bestämmer sig för att plombera en människa med glasflaskor åt höger och vänster känns det som ens förbannade skyldighet att försäkra sig om att personen i fråga är med på noterna! 
Och sen dubbelkolla!

Så männen skyddar sig med dumhet. Vi förstod inte att hon inte ville. Men rätten visar inte prov på någon imponerande intelligens heller.
Jag vet inte vem som är dummast. Men jag vet vem som råkat illa ut.

Citaten hämtade ur denna artikel
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16779918.ab

Så får man inte säga nu för tiden!

Men sluta spela martyrer och försöka få det att låta som om det vore så förbaskat synd om er!

"Men så får man väl inte säga nu för tiden." Något som hörs/syns riktigt ofta nu för tiden, inte minst i sociala medier.
Vi lever i ett av världens friaste länder och vi har demokrati och yttrandefrihet med allt vad det innebär.
Du har rätt att framföra din åsikt och säga vad du vill!

Det handlar inte om vad du får eller inte får säga, det är bara något folk fått för sig. Det handlar snarare om hur genomtänkt det är att kläcka ur sig vissa saker.
Vad du säger och hur du uttrycker dig kommer självfallet färga hur människor runt omkring dig upplever dig.

"Skriver man så här får man väl massa skit för det, för så få man ju inte säga." Jo, det är precis vad du får och ja, du får mycket möjligt massa skit också. För du kan väl ändå inte mena att just du har rätt att uttrycka din åsikt, men att ingen annan har rätt att uttrycka sin åsikt? Att dina åsikter är så mycket mer värda att ingen annan får tycka något om dem?

Så visst, säg vad du vill, men gnäll då inte när andra också gör det.

Åkessons ding ding-värld

När jag läser intervjun som dagens samhälle gjort med Jimmie Åkesson måste jag mellan skrattsalvorna anstränga mig för att komma ihåg att det finns en skrämmande stor det av den Svenska befolkningen som köper den dikt han spottar ur sig.

Det finaste exempel av SD-humor texten erbjuder är Jimmies försök att ta avstånd från SDs rasistiska förflutna genom att säga: "Jag använder inte uttrycket Bevara Sverige svenskt, jag säger Låt Sverige förbli Sverige".
Och just där blir det så vanvettigt roligt att jag inte vet var jag ska ta vägen.

Vad det gäller flyktingmottagande och kriget i Syrien säger han att vi ska lägga pengarna på att hjälpa flyktingarna i de läger där de befinner sig. Att just läger skulle vara den vinnande idén har ju även varit gällande tidigare. Gick väl sådär kanske.

Han drar återigen upp hela den galna raddan om skolavslutningar i kyrkor etc. För det skulle "kränka de som inte tror på gud". Varför det blir ett argument mot invandring förstår jag aldrig då jag själv inte tror på gud. Jag har också en helt ovetenskaplig och ogrundad undersökning (min gissning) som pekar på att en övervägande majoritet av Sveriges befolkning inte tror på gud.
Han drar även in något om adventsljusstakar på äldreboenden, men här blir det bara löjligt.

Och när jag ser den helsidebild som DS tryckt på själva obersturmführern är hans blick så fylld av lika delar rädsla och kyla att jag känner ett enormt obehag efter ryggraden.

Det är inte lätt att ta ansvar

I en artikel i Aftonbladet idag skyller Reinfeldt igen ifrån sig och menar att de ökande klyftorna vi ser i Sverige idag är Göran Perssons (S) fel.

Att det ska vara så svårt att ta ansvar och erkänna att det är M, med C, Fp och Kd i koppel som styr Sverige mot ökande klyftor och orättvisor i samhället.

Men även OM alla regeringens misslyckanden beror på Socialdemokraterna, vad säger då det om regeringens politik idag? Att man trots 6 år i majoritet inte lyckats vända skutan till minskande arbetslöshet och minskande klyftor? Låter som att man har ganska kraftlösa vektyg för att leda Sverige.

Mer troligt är att verktygen man har ÄR kraftfulla, de används bara på helt fel sätt.

Dags att byta regering 2014!

Ibland blir det spännande

Kommunpolitik har sina riktigt intressanta stunder. Dagens kommunfullmäktigesammanträde får avgjort ses som ett sådant.

Kommunpolitik blir allt för ofta mer förvaltning än politik. Men idag skulle det beslutas om huruvida kommunen skulle införa LoV eller inte. Vad jag tycker om just den lagen har jag spenderat både ett och två inlägg på innan, så det låter jag nog vara.
Men det var oerhört uppfriskande med en livlig debatt där jag tror faktiskt alla representerade partier i KF deltog.

Vackraste ögonblicket få nog ändå vara när SD går upp och säger att vi inte ska vara så instängda, vi borde öppna upp oss mer.

Men min åsikt i frågan står kvar. LoV är endast ett sätt att försöka få fler vinstdrivande företag i välfärden. Och att kalla det för något med valfrihet i namnet är bara en rökridå för att dölja just det faktumet.
Och jag fick som jag ville, votering 17/10 gav att någon LoV ska vi inte ha här så länge det är upp till oss.

I övrigt kan jag tycka det är lite lustigt att det finns en lag, som är valfri.
Fast de kanske ska göra lagen om valfrihet till ett tvång 2014.
Det är ju kul hur man än vänder på det.

Sen var också de förträffliga jäntorna som startat Fritidsgård för funktionsnedsatta här i kommunen på plats och informerade. De är en sann inspirationskälla och en förebild för alla ungdomar i kommunen, nä baske mig, för alla invånare i kommunen!
Svenska hjältar 2013?

Det finns fler än två partier!

Det gör mig så innerligt trött att höra på moderaternas, ja hela högersidans, tjat om att vi Socialdemokrater inte har något regeringsalternativ. Inte talat om i förväg vilka vi ska samarbeta med vid valseger nästa val.

Jag kan inte tänka mig något mer självklart än att inte diskutera det. Eller ens tänka i de banorna, för det ska inte vara klart än.
Jag förstår att Reinfeldt blir nervös när han ser sprickorna i alliansen bli större och större. Men uppgörelser och regeringsalternativ ska inte göras förrän efter man vunnit ett val, innan det bör man väl hålla alla dörrar öppna? (Ja inte alla då, men ni vet.)

Men vad högern verkar ha så otroligt svårt att greppa är att vi inte har ett tvåpartisystem som t.ex. USA. Vi har en rejäl laddning olika partier varav åtta stycken har representanter i riksdagen. Något som tekniskt sett kan ändras varje val. Så egentligen borde det vara omöjligt att göra upp med partier innan man vet om de kommer in i riksdagen eller inte. Och där ser det ju lite brunt ut för Reinfeldts allians just nu.

Men det är inte det som retar mig mest egentligen. Jag antar att det högern vill är att vi ska säga att vi ska samarbeta med V och MP och börja prata om gemensam politik nu. Men saker är den att vi är varken V eller MP, och de är inte S. Vi socialdemokrater har vår politik som vi vill föra fram, det är DEN vi vill att folk ska rösta på.
Så vi ska inte prata regeringsalternativ nu. Vi ska prata vår politik. Men det är väl där Reinfeldt skiter ner sig, för deras politik har inte gjort jobbet.

Och nu är han så rädd att han har som krav för att debattera med Löfven, att S ska börja prata regeringsalternativ.
"Väljarna har rätt att veta". Väljarna har rätt att veta vilken politik vi står för!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16194490.ab

Fulspel från högeryttern

Den politiska majoriteten i Karlstad (FP, M, C, MP, KD) ondgör sig i en debattartikel i VF om att Vänsterpartiet är emot lov.

Lagen om valfrihet är en lag som när det kommer till kritan, endast kommit till för att få in fler privata företag i omvården. Sen får de påstå vad de vill.

Varför har man kallat det just Lagen om valfrihet? För att när partier som värnar om individen och ansvarigt användande av skattemedel motsätter sig den, då kan högern säga att de partierna är emot valfrihet.

Fulspel så till och med en italiensk fotbollsspelare skulle skämmas.

"Att driva ett företag med syfte att gå med vinst är inget konstigt, det är helt naturligt att det ligger i ägarens intresse att vilja gå med vinst." 
Visst är det så, jag kunde inte hålla med mer. 

"Vi representanter från majoriteten ser inga som helst bekymmer med att kommunala medel är med och finansierar de privatägda skolorna."
Inga som helst bekymmer? 

"man säger framför allt nej till den enskilde individens rätt att själv välja vilken skola denne vill gå på och man säger även nej till möjligheten för den enskilde eleven att gå i en skola med utvecklingsmöjligheter."
Nej, det man framför allt säger nej till är att skattepengar används till fel saker! Och ska jag läsa det som att kommunala skolor, skola drivna av landstinget eller icke vinstdrivande alternativ inte kan utvecklas?

Citaten är hämtade från debattartikeln.
http://www.vf.se/asikter/debatt/vansterpartiet-sager-nej-till-den-enskildes-valfrihet

Centern idag på DN-debatt
"För att möjliggöra det räcker det inte bara att sänka skatten för att uppmuntra människor att jobba mer. På många håll finns det inte tillräckligt med jobb att söka. Vi måste därför fokusera mer på dem som kan skapa de nya jobben."

Det är så dags att komma på det nu?
Lösningen var alltså inte att straffa de arbetslösa? Lösningen är alltså att skapa fler jobb? Revolutionerande tanke må jag säga.

Man skriver också att man vill sänka arbetsgivaravgifterna. Det här är som jag tidigare skrivit om ingen lösning på arbetslöshet. Kanske kan ge något jobb på kort sikt, men den sekunden det går det minsta sämre för företaget för att det inte utvecklas, blir personen arbetslös igen. 
Problemet är inte att man inte har råd att anställa, problemet är att man inte BEHÖVER anställa.

Så vill man också att företagen ska slippa betala andra veckan med sjuklön. Så att företagen kan totalt slita ut de anställda utan att behöva tänka på konsekvenserna (eller anställa fler) medan staten betalar sjuklönen och företagen ser sig om efter nya friska människor att slita ut. 

Förslaget om lärlingsplatser till introduktionslön kan jag inte gärna gnälla på. Jag tycker det är riktigt bra. Fattas bara det, det är ju Socialdemokraternas förslag :) 

Dålig privat omsorg, kommunernas fel?

I Dagens samhälle förra veckan kunde man läsa att när kommunerna upphandlar privata äldreboenden prioriterar man inte vårdresultaten speciellt högt.

Det skulle få på något vis förklara missförhållanden och vårdskandaler vi läser om?

För mig låter det bara underligt att man måste specificera att brukarna ska må bra.
Hur går annars tänker hos företagen?
"Kommunen har inte sagt att de vi vårdar ska må bra, så där kan vi ju tjäna lite extra pengar"

Visst, jag förenklar och överdriver. Men bara tanken att man måste tala om för ett vårdföretag att det ska vara bra vård är sjuk.

Att företag skyller på att kommunerna skrivit en dålig upphandling när de inte sköter vården på ett bra sätt, är sjukt!

Privata vårdalternativ

Jag har tidigare skrivit om min avsky för felaktigt använda skattemedel.
Att statens pengar, våra pengar, går de som de är ämnade till förbi och hamnar i händerna på giriga riskkapitalister.

I och med det kanske det framstår som att jag är emot alla former av privat skola, vård eller omsorg.
Men så är det absolut inte.
Privata skolor är helt ok. Privata sjukhus är helt ok. Privata äldreboenden är helt ok. Etc.
Jag kanske inte själv skulle välja något av de alternativen, men det betyder inte att de borde förbjudas.

Om någon människa känner "det här kan jag göra bättre själv" så ska den också kunna göra det. Och om det visar sig att den faktiskt KAN göra det bättre själv så är det ju alldeles underbart. Då kan alla utförare lära sig av det och således i sin tur bli bättre.
För jag har ofta hört att privata företag gör offentliga företag bättre, man ser nya sätt att spara pengar, bli effektivare, tjäna mer, och man lär sig av varandra.
Men, om konkurrerande företag tävlar om att tjäna mest pengar, inte skulle väl de tala om hemligheterna som gör dem framgångsrika för andra företag? Det låter ju som en ganska dålig strategi.

Det är vinsterna jag vänder mig emot. Och varför kan ni läsa i tidigare inlägg. Skattepengar ska gå till det de är avsedda för.
Så starta kooperativ, ideella föreningar eller vad det nu kan finnas för lämpliga former, och gör en bra verksamhet. All heder till de som tar chansen.
För så länge motivationen är att hjälpa människor, då är man en vinnare i mina ögon.

Men startar man ett företag i vinstsyfte, då är främsta motivationen att tjäna pengar. Det är inget konstigt med det.
Startar man ett skogsföretag tjänar man pengar på träd.
Startar man en bilaffär tjänar man pengar på bilar.
Startar man ett vårdföretag tjänar man pengar på människor i behov av hjälp.

Helt plötsligt är inte det viktigaste att personen blir frisk. Det viktigaste är hur mycket personen kostar så att man kan tjäna så mycket som möjligt på hen.

Tvingad jämställdhet = Falsk jämställdhet

Jag yrade sist om ett förslag från Nyamko Sabuni (FP) om att lagstadga jämställdhet i företags ledningsgrupper.

Efter lite mer funderande undrar jag om det verkligen gör något mera jämställt. Vad är jämställdhet?
Låt gå att antalet män och kvinnor i ledningsgruppen blir lika, gör det att kvinnorna per automatik ses som jämlika? Kanske blir det rent utav kontraproduktivt?
"Du sitter bara här för att vi måste ha dig här".
Hur är det jämställdhet?

Jag hävdar fortfarande att det bästa och självklara i alla lägen är att alla människor är lika mycket värda. Att jämställdhet är självklart. Lön eller jobb ska inte baseras på kön.

Men är en lag verkligen rätt väg dit?

Tvingad jämställdhet

Nyamko Sabuni (FP) vill lagstifta om jämn könsfördelning i företags ledningsgrupper.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16096194.ab

Yes, då var väl allt löst och vi kan gå hem för dagen?

Fast jag tror kanske inte att det är så enkelt. Istället för att skriva lagar om jämn könsfördelning behöver man nog arbeta med att ändra synen på kvinnor.
Och blir inte en lag som den här, som ska hindra diskriminering av ett kön per automatik diskriminering mot ett annat kön? Om en man blir bortvald för att han är man, är inte det lika illa som att en kvinna blir bortvald för att hon är kvinna?

Jag tror själv att det bästa i alla grupper är en jämn fördelning. Varesig det gäller kön, ålder, bakgrund, etnicitet, frisyr. Det spelar ingen roll, olika människor för med sig olika tankar och erfarenheter och stärker därmed gruppen.
Vore det inte bättre om vi såg varje individ för den de är, och deras individuella värde istället för att fokusera vad personen har mellan benen?

Sen kan man ju fundera på om det här ens är något staten SKA lagstifta om? Om en person startar ett företag, ska då inte den personen ha frihet att anställa vem den nu vill till sin ledningsgrupp? Ska staten verkligen tvinga till det ena eller andra?
Finns det ens en människa som vill ha ett jobb på grund av sitt kön? Oavsett om man är man eller kvinna har jag svårt att se hur man mår bra av att veta att man har det jobb man har på grund av sitt kön, inte på grund av att man är bäst lämpad för jobbet.

Jag inget facit, och mina argument och tankar är alla lite svaga redan i starten på grund av att jag just är man. Men funderar gör jag lika fullt.

Bidragssamhälle, my ass!

De senaste valen har alliansen, främst moderaterna, gått ut hårt och attackerat "Socialdemokraternas bidragssamhälle".
De ville gärna få det att låta som att var och varannan levde gott på bidrag medan de satt bakåtlutade i soffan och pillade sig i naveln.

Och visst fanns, det de som missbrukade systemet. Det gör det fortfarande och det kommer det troligtvis alltid göra? Är det bra då? Nej självklart inte. Det är helt förkastligt. Jag kan för min del inte förstå hur någon frivilligt väljer att leva sitt liv som en snyltare.

Men min åsikt är och kommer alltid att vara att hellre "hjälpa" tio sådana människor än att en människa som verkligen behöver hjälp inte får det.
Vi läser om ännu ett sådant fall i aftonbladet idag.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16088405.ab

Sen kan man ju fråga sig hur stort mörkertalet är.

Och samtidigt som detta så inför alliansen RUT. Som ger skattereduktion för städhjälp, läxhjälp eller om du kanske vill hyra in en bartender när du vill skryta lite extra för grannarna.
Då går alltså staten in och betalar en del av notan.
Hur är DET ett ok bidragssamhälle?!

Latmaskar är vi allihopa(?)

"S vill göra det mindre lönsamt att arbeta". Jan-Evert Rådhström (M)

Det här yttrycket är så dumt att jag får huvudvärk. 

Det låter hela tiden som att moderaterna verkligen tror att arbetslöshet är ett aktivt val! Jag kan inte tänka mig något mer förolämpande än detta för alla tusentals drygt 400 000 arbetslösa.

Men vad vet jag, alla svenskar kanske är en bunt lata oduglingar som har som enda mål i livet att slippa från arbete.

Kortsiktighet mot fler(?) jobb

Som lösning på arbetslösheten gillar alliansen att föreslå åtgärder som sänkt arbetsgivaravgifter och sänkta ungdomslöner, mm.

Och det kan vara så att det ger några extra jobb på kort sikt, men det löser inget problem. Om företagen får råd att anställa någon extra är det givetvis en vinst för den personen. Men den sekunden det går lite sämre för företaget kommer den personen bli arbetslös igen.

Det man måste göra är att hjälpa företagen att utvecklas så att de BEHÖVER anställa fler. Företag som det går bra för anställer för att de behöver anställa.

Ibland är regeringen så kortsiktig så det är skrämmande.

Kunder är vi allihopa - eller?

Sitter och läser på VFs webbsida artikeln om LOV. I Munkfors har vi inte tagit det slutliga beslutet än, men en enig socialnämnd föreslog kommunfullmäktige att säga nej till LOV.

Men det var inte det jag hade tänkt skriva om nu, utan detta:

I artikeln finns små korta citat från flera socialnämndsordföranden i Värmland. Både Marléne (M, Karlstad) och Gunilla (C, Sunne) omnämner de äldre som kunder.
Det här är inget som är speciellt för Marléne och Gunilla, det finns många politiker som gör det, säkerligen även Socialdemokrater (även om jag hoppas det inte är så).

Men vad är en kund? Det är klart att de äldre i det här fallet behöver en tjänst utförd, betalar för den på ett eller annat sätt, och så vidare.
Men för mig är en kund en person (eller företag, eller förening, eller.... ) någon man vill tjäna pengar på. Man vill mjölka ur dem så mycket kosing som det är möjligt, varför skulle annars ICA trycka platsen runt kassorna fulla av godis för?
Kunder är något som företag vill, försöker och ska tjäna pengar på.

Så vill jag inte se på människor.

Människor som behöver vård, omsorg, hjälp, är inte kunder. De är medborgare, brukare, kalla dem vad ni vill, men inte kunder.

Om en ambulans kommer fram till en hemsk bilolycka är väl inte första frågan "Jahapp, var är kunderna?".

Om det är någon som är kund när det gäller LOV så är det väl kommunen, som beställer tjänsten av företagen.

När man börjar se människor i behov av vård som kunder, då är man ute på tunn is.

http://www.vf.se/nyheter/allman/har-finns-lagen-om-valfrihet

Rasism ska inte stoppas av hat, rasism ska stoppas av kärlek!

Hur får man ner väljarstödet för SD? Hur får man rent utav ut dem ur riksdagen?
När inte ens partitoppars järnrörsbärsärk och fyllefantasier får väljarna att tänka om kan man ju fundera.

Men jag tror lösningen är i grunden ganska "enkel". Det är en lång och komplicerad process och hur man kommer dit är inte helt glasklart för någon, även om vissa har bättre idéer än andra, men i grunden enkel.

Man kommer ingen vart, eller i alla fall inte så långt, med att föreläsa om att SD är rasister. Man ska självfallet inte tysta ner det eller ignorera det. Varenda strimma av rasism som dyker upp ska belysas och bemötas. Men det finns ingen SD-väljare som kommer tänka: "Va? Är SD rasister, nä nu får jag rösta på något annat." Tyngdpunkten bör inte ligga på antirasism. Varje gång rasismens fula tryne visar sig, ska det självklart bemötas, men det är inte så man i slutändan kommer vinna.

Så vad är då den enkla lösningen?
Människor behöver tro och lita på framtiden. Arbetslösheten MÅSTE ner. Att känna sig behövd, att ha ekonomisk trygghet, sysselsättning.
Människor ska känna sig trygga i samhället, de ska veta att om de blir arbetslösa, sjuka eller den dagen de blir gamla så kommer inte allt att falla. Då ska det finnas stabila skyddsnät som fångar upp och på ett värdigt och bra sätt får dem tillbaka i arbete (när de är friska inte när X antal dagar passerat!).
De ska känna trygghet i att deras barn har det bra på dagis och att det fungerar på ett flexibelt sätt så att du kan få barnomsorg även om du arbetar annat än kontorstid.
Våra unga ska få en bra utbildning så att de i sin tur har bra förutsättningar på arbetsmarknaden. Skolan ska ge alla samma möjligheter. Skolan ska vara fri från mobbning och utanförskap.

I takt med att människors trygghet ökar, minskar missnöje och med det stödet för SD. SD kommer tyna bort till en liten kärna bittra rasister som desperat spyr ur sig floskel efter floskel.

Se så enkelt det var? Problemet är bara att dagens regering förefaller helt oförmögen (ovillig?) att spotta sig i näven och ta tag i sakerna.
Man slår sönder alla former av skyddsnät och omsorg, ökar otryggheten och ställer människor mot människor.

Det är tillsammans vi bygger ett samhälle med öppenhet, kärlek och respekt för varandra.
Kanske måste vi vänta till 2014 innan det blir verkstad av saker och ting.
Men visst är det enkelt?

Månggifte?

Det har skrivits ganska mycket om centerns förslag till nytt idéprogram de senaste dagarna. Knepigt nog verkar det som att den delen som de flesta upprör sig mest över är månggifte.
Det är kanske den delen som retar mig minst.

För om vi tänker efter lite. Vad är egentligen bekymret med det? Varför ska staten bestämma hur många man får gifta sig med? Det måste väl vara upp till var och en hur man själv vill leva sitt liv?
Jag kan inte själv tänka mig mer än en partner, men det betyder väl inte att jag ska förbjuda någon annan att ha det?

Det skadar ingen annan och så vitt jag kan se påverkar det inte heller samhället negativt. Och oavsett vad, hur kan egentligen staten reglera kärlek?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16051525.ab

Muslimerna tar över världen! Och andra fantasifulla sagor.

Jag ska fatta mig mycket kort. Det finns mängder av böcker här i världen. De flesta kommer jag aldrig ha chansen att läsa. Men jag hoppas verkligen jag får möjligheten att läsa den bok som det pratas om i länken nedan.
För visst är det fantastiskt vad folk kan jaga upp sig över saker de inte har full koll på?

http://mobil.aftonbladet.se/partner/wwwredirect/ledare/ledarkronika/katrinekielos/article16025062.ab

RUT-avdrag för läxhjälp

En del av dagens skola är läxor. Så är det.
Ska det vara så? Nja, det är jag kanske inte så säker på, men det är inte det jag vill prata om nu. Läxor eller inte läxor får jag ta en annan gång.
Nu finns det läxor, och då pratar vi om det.

En del elever har lättare för sig i skolan än andra. Så är det.

En del elever har föräldrar som kan hjälpa till med läxor hemma i större grad än andra (oavsett om det beror på föräldrarnas förmåga eller tid). Så är det.

Läxhjälp är en bra sak. Oavsett om det kommer från föräldrar, skola, fritidsgård, granne, kompis, släkting, bekant, random person på stan eller en anställd på ett företag som tillhandahåller läxhjälp.

Problemet för mig, uppstår när staten går in och subventionerar kostnaden för att hyra in någon som hjälper till med läxorna.
Jag har alltså inte något emot ATT det finns människor som hyr in folk. Jag har något emot att staten betalar en del av det.

Varför har jag problem med det?
Det är väldigt enkelt, det gynnar inte alla lika. Staten ska inte ge fördelar till en del av befolkningen som en annan del av befolkningen inte kan ta del av.
Varför inte? Därför att staten får pengar genom skatter. Skatten kommer från folket. Alla betalar, alla ska få. Det är inte ett rättvist och ansvarsfullt sätt att hantera skattepengarna.

En ensamstående deltidsarbetande förälder har inte en chans i världen att köpa läxhjälp till sitt/sina barn, hur mycket de än behöver det. Visst gör RUT-avdraget att fler har råd med läxhjälp, men framför allt gör det att de som hade råd innan, nu kommer undan billigare.

I slutändan gör det att barn till föräldrar som har gott om pengar, får en bättre utbildning än barn till föräldrar som inte har lika gott om pengar. För ingen förälder kommer bortprioritera mat på bordet för läxhjälp (tack och lov för det!)

Ännu en sak som ökar klyftorna i samhället. Kunskap och pengar åt de rika, ja, resten fattar ni själva.

Vinster i välfärden 3 (Kvalitet)

Kvalitet avser ett värde eller unikhet som ett subjekt eller objekt har i tid och rum, vare sig det gäller konstnärliga verk, produkter (vara, tjänst, person eller kapital) med mera.

Hur mäter man kvalitet inom vården?.
Men det är väl klart att bättre kvalitet innebär bättre vård.
Ja, jo, men hur vet man att vården är bättre då?
De äldre mår bättre.
Såklart, men hur vet man att de gör det?
Det ser man på dem.
Eh, det känns inte som en sådär väldigt seriös metod va?
Nja, men de får väl fylla i en enkät då.
De dementa?
Ja!
Som behöver hjälp med så gott som allt i deras dagliga liv. Som i många fall inte ens orkar hålla i en penna längre?
Jo men då får väl någon anhörig svara på enkäten.
Så en person som är djupt känslomässigt engagerad ska uttala sig om hur en annan människa upplever sin vardag?
Jamen, då får vi väl mäta på något annat sätt då.
Hur?
Personaltäthet! Där har vi det!
Jaha, hur menar du då. Mer personal ger bättre kvalitet?
Precis så.
Jo det låter väl bra, men om det blir för många i personalen då?
För många?
Ja. Hur ska man få någon form av lugn och trygghet om du har 10-20 personer surrande runt dig hela tiden, om du dessutom är dement?
Jamen så många ska det ju inte vara.
Men du sa ju nyss att fler...
Men man får väl bestämma något idealvärde då. Den perfekta bemanningsgraden!
Hur kan man göra det om alla äldre är olika människor med olika behov. En del kanske klarar sig självständigt nästan helt utan personal medan andra behöver fler?
Jo, alltså.... sluta tjata!

Vad jag försöker säga, även om det kanske är lite rörigt, är att om kvalitet är så mycket viktigare än vad pengarna används till kanske Göran Hägglund kan tala om för mig vad kvalitet inom vården är för något?

Var kommer hatet från?

Jag har så attans svårt att förstå varför människor med en viss hudfärg eller religion ska misstänkliggöras, pekas ut, eller rent utav hatas.

Genom lite snabb överslagsräkning är det inte helt omöjligt att peka ut ett par källor till var hatet kommer från. Jag tänker då t.ex. på högerregeringen samt media.

Högerregeringen då man kastar Sverige bakåt i tiden till större otryggehet, större ortättvisor, större arbetslöshet etc. Alla saker som lämnar människor missnöjda och letandes efter syndabockar. Och då högern med Reinfeldt i spetsen har avgjort större PR-budget än några ensamkommande flyktingbarn är det inte så värst svårt att vända opinionens blickar åt ett annat håll.

Media som i det dolda eldar på i SD-kaminen för att rubriker som "SD frammåt i mätningarna", "SD visar sin främlingsfientliga sida", "Vi är mot rasism" ska sälja fler lösnummer. Det är väl helt uppenbart att de tjänar på att det går bra för SD.

Båda dessa saker är bara väldigt ytligt förklarade, av den enkla anledningen att det inte var de jag ville skriva om.

Mitt huvudsakliga mål var: Vad har hänt i skolan?
Jag minns när jag gick i högstadiet. Vi spenderade mängder av tid med att prata om rasism, etik, moral. Vi gjorde stora arbeten om förintelsen och pratade länge och väl om det. Och det återkom flera gånger under min skolgång. Alla människors lika värde var en viktig del i undervisningen.
Solidaritet. Tillsammans. Vi.

Idag handlar allt om individen. Fokus på den egna personen. Och visst finns det nytta i det, men inte om allt annat glöms bort. Om elever hela tiden endast ska fokusera på hur de ska ta sig själva till nästa mål till nästa mål till nästa mål. Resultat resultat resultat. Då är det ganska lätt att glömma bort att vi ska vara människor också. En del i samhället. Istället blir man en individ i kamp mot alla andra individer.