Vinster i välfärden 2 (Valfrihet)

Valfriheten är som jag skrev i förra inlägget, mest ett villospår. Någonting som låter fint, för att locka väljare. Men vad är det egentligen.

Det här inlägget blir lite längre så jag slänger in en film på slutet för att belöna de som orkar igen.

Vad väljer man?

Om vi t.ex. tittar på valfrihet när det gäller hemtjänst. Det man får välja är inte OM man får hemtjänst eller vad som ska ingå i den hemtjänsten. Det görs normalt av kommunens biståndsbedömare. Det man får välja är alltså vem så ska utföra hemtjänsten. Och då menar jag inte vilken personal som kommer hem utan alltså om du vill ha en kommunal utförare eller ett företag. That's it.

Valfrihet, men vem väljer? 

I socialtjänstlagen 4 kap 1§ står det: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

När vi pratar hemtjänst är det i de flesta fall äldre och i många fall finns någon form av demens med i bilden. Har man vårdbehov är det inte alltid så lätt att sätta sig in i alla alternativ och avgöra vilket som är det bästa?  
Idag är det svårt nog bara att välja telefonabonnemang! 
Jag tror att i de flesta väl hamnar valet istället hos anhöriga. Anhöriga som nu plötsligt ska sätta sig in i alla erbjudanden från företag som självklart vara vill deras mor eller far väl. Anhöriga som redan har fullt upp med att välja telefonabonnemang. 

Jaja, men blir det fel är det ju bara att välja om. Visst? Ok så man väljer ett nytt företag åt sin mor eller far, och  helt plötsligt ska det in nya människor i dennes hem. Trygghet? Det är väl kanske också valfritt då?

Bättre kvalité?

Jo men finns det konkurrens så blir det självklart bättre kvalité också. Se på friskolorna bara. Tror jag får återkomma till det vid ett senare tillfälle.
Men låt oss leka med tanken att en kommun har två individer, vi kallar dem A och B, som båda bor grannar ca 2 mil från centrum.
A har valt kommunen som utförare för sin hemtjänst medan B har valt en annan utförare. Bägge utförarna utgår från lokaler i centrum.
Nu ska alltså skattebetalarna betala för att det ska gå två bilar, det ska åka dubbel personal, ut till de här två personerna, trots att det lätt kunde skötas av en bil med personal. Om pengarna ska läggas på bensin, då måste det alltså finnas mindre pengar till personal? Till kvalité?
Det här är bara ett av många exempel på att skattepengar helt plötsligt hamnar på fel ställen.

Valfrihet = Frihet?

Leder valfrihet per automatik till mer frihet? Nej det tror jag absolut inte. Nu påstår jag inte att allt i allas liv ska vara precis samma, och gärna grått också. Men det finns saker som jag anser att staten, landstinget, kommunen, ja samhället helt enkelt, SKA ansvara för. Vård och omsorg hör med all säkerhet dit.
Den dag jag blir sjuk, den dag jag behöver hjälp med att klara min vardag, vill jag inte oroa mig för vem som ska ta hand om mig. Det är en sak som vi faktiskt ska kunna ta för givet. Behöver jag vård, då får jag det. Var kommer den från? Oroa dig inte, det ordnar sig. Behöver min kära mor eller far vård och omsorg, då får de det? Vet du vad som är bäst för din mor eller far eller har du också fullt upp med telefonabonnemang? Oroa dig inte, det ordnar sig.
Mindre oro, mer frihet!

Följande videoklipp har jag delat, säkert både en och två gånger tidigare, på Facebook.
Han lyfter fram en av mina poänger på ett mycket bra sätt.




Fortsättning följer...

Vinster i välfärden 1

Skola, vård och omsorg i Sverige, bekostas via skatter. Skatter är pengar som vi som medborgare betalar in till staten. En del av den välförtjänta lön som vi tjänat genom, i de flesta fall, hårt arbete.

Det är pengar vi betalar för att den service vi förväntar oss att samhället ska tillhandahålla, ska fungera.

De här pengarna betalar vi in med förtroende om att staten använder pengarna till det de är ämnade till. Om stora summor av våra skattepengar tillåts gå till riskkapitalbolag i skatteparadis, tillåter vi de pengar som du och jag, i förtroende och i solidaritetens namn, betalat till staten inte används till det de var tänkta till.

För min egen del blir frågan om privata bolag inom omsorg svår då det för mig känns väldigt fel att tjäna pengar på andra människor. Vilket, om man ska hårddra det hela, är precis vad dessa företag gör.

Men det tänker jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

"Det viktigaste är inte vinst eller inte, det är kvalitén" bölar högerpiskan. 

Visst, det är klart prio ett är att de som behöver vård och omsorg får den och att den är av god kvalité, men om det efter fullgjort uppdrag alltså finns pengar över. Ja men det måste väl innebära att det går att tillhandahålla vård och omsorg till en ännu högre kvalité?Med andra ord, när företaget (i det här fallet) gett sin vård och omsorg med högsta möjliga kvalité, så borde det inte finnas en enda krona kvar. 

Om det nu skulle göra det ändå kan man väl använda de pengarna till att hyra en film åt de sjuka eller äldre?

Skulle det nu mot all förmodan ändå finnas slantar kvar. Ja då borde de gå tillbaka till samhället och återinvesteras på något håll där man behöver dem bättre för att uppnå fullgod kvalité, eller för att hyra film.

Huvudbry 1.

Men Eric, vem skulle vilja starta ett företag om man inte fick tjäna pengar på det?
Det är väl klart att den som grundar ett företag får plocka ut lön som alla andra som jobbar i företaget. Om man brinner för att hjälpa andra kan det viktigaste inte vara att ha en stor hög pengar nedgrävda på någon söderhavs-ö?
Om så är fallet har jag svårt att sörja över att det skulle bli färre privata aktörer inom vård-omsorg.

Huvudbry 2.
Men Eric, vad händer med valfriheten?
Valfriheten i det här fallet är en taktiskt konstruktion av högern och till största delen bara ett villospår, ett fint ord för att locka väljare. Men det kommer jag återkomma till i ett blogginlägg ganska snart.

Slutsats i del 1
Skattepengar är medborgarnas pengar, de ska användas med respekt!

Gud vs. Evolution

Läste en spännande insändare i VF som jag antar att redaktionen slarvat med. Den måste legat under någon unken soffa sedan början på 1900-talet och först nu hittats av en ivrig praktikant som på ett stiligt sätt klämt in den i tidningen och hoppats att ingen skulle märka det pinsamma.

Nå i alla fall. I insändaren skriver rubriken Minna att "skolan indoktrinerar barn med evolutionen".
Hon ondgör sig över att skolan lär ut evolutionsteorin som en sanning och att man inte lär barnen att tro på Jesus. Sen undrar hon över hur det kan vara okej att föräldrar lär barn att tro på tomten "tills dom upptäcker motsatsen", men att det inte skulle vara ok att tro på Jesus.
Att hon på något vis sätter ett likhetstecken mellan Tomten och Jesus här blir bara hysteriskt kul.

Hon skriver "nåde dig om du lär barnen ursprunget till äkta kärlek som aldrig sviker". Här antar jag att Minna menar att ursprunget till äkta kärlek skulle vara Gud, Jesus eller den Kristna tron.
Tänk, äkta kärlek. Äkta kärlen för mig är min familj, min släkt och mina vänner där jag vet att jag är accepterad för den jag är oavsett om jag säkerligen, som alla andra, bär mig åt som en idiot mellan varven.

"I skolan indoktrinerar man barn tidigt att evolutionsteorin är den enda rätta. "
Minna har kanske inte koll på vad en teori är. Det är vad vetenskapen hittills kommit närmast. Det är inte en absolut sanning men det är ett sjuhelsikes bra försök.
Nu har jag jobbat lite som NO-lärare i mina dagar och skolan (kan inte prata för alla) är noga med att poängera just detta. Men nog är det väl ändå trevligt att det hänger ihop bättre än att den första kvinnan var hopsnidad av något slemmigt revben och andra magiska sagor.

Sen går hon vidare och skriver om seanser och "oskyldiga" barnprogram. Men det kommer jag säkert återkomma till längre fram någon gång, jag vill inte dra ut på det här inlägget för långt och jag har ändå en del kvar. 

"Men nåde dig om du ber aftonbön med ditt barn eller ännu värre låter barn delta i bön i kyrkan för att finna ro och svar i sina själar, då skriker ateisterna sig hesa att vi måste vara neutrala och inte indoktrinera barnen med sådant trams."
Inte alls. För all del, om du har en stark tro på något, oavsett religion, så är det din ensak och hur du uppfostrar dina barn är upp till dig. (Ja, om de nu inte far illa naturligtvis). Men det är inget som en skola ska befatta sig med. Religion har ingenting i skolan att göra.

Nu kanske det låter som att jag har väldigt svårt med religiösa människor. Icke då. Alla människor har rätt att tro på vad de själva vill. Och de får gärna prata om det också. Det bästa som hände mig 2012 måste väl ändå varit när det kom två Jehovas vittnen och knackade på. Ett så roligt samtal minns jag inte när jag hade sist, jag slutade inte skratta på en vecka.

Men poängen blir ändå den samma. Skolan ska INTE fostra barn in i en religion, oavsett vilken.


http://www.vf.se/asikter/insandare/skolan-indoktrinerar-barn-med-evolutionen

Vad är traditioner?

Senaste tiden har horder av sd-sympatisörer spridit den hemska nyheten att våra traditioner förstörs. Något som vi naturligtvis ska beskylla invandrarna för.

Det här är givetvis rent trams och man kan inte låta bli att dra på smilbanden när man läser ett nytt vidarelänkat inlägg på exempelvis facebook som ondgör sig över detta ämne.
Nu menar jag inte att alla som länkar vidare liknande saker är sd-sympatisörer. Jag tror oftast det handlar om att man läser lite snabbt och tänker "nej men det här verkar ju förskräckligt" och så känner man att man måste dela med sig av denna upplysta rappakalja.

Men till saken. Att våra traditioner skulle förstöras? En tradition är ingen bestämd evig tingest. Traditioner utvecklas i takt med att människorna och samhället utvecklas. Det är så det SKA gå till.
Vi har t.ex. insett att det inte är så genomtänkt att blota/offra djur och människor till gudarna var nionde år för att få en bättre skörd.

"Traditioner betecknar även vardagliga normer, liksom gamla sedvänjor, som återupprepas i en sluten gemenskap eller i ett öppet samhälle. Dessa värderingar förs vidare genom släktleden och samhällsskikten. De flesta traditioner har en tendens att med tiden förändras, som en följd av att nya kunskaper och insikter tillfogas. En blandning sker ständigt mellan gamla och nya idéer, kontentan som återstår bildar nya traditioner."
- Saxat från Wikipedia (jag vet, men det var förbaskat bra uttryckt)

Så att Disney beslutat sig för att klippa bort en del nidbilder ur Kalles jul, kanske bara en fullt normal utveckling som en följd av att nya kunskaper och insikter tillfogas?

Och om man nu ska vara ärlig, hur många av oss dansar ens runt granen längre på jul? Hur många under 30 har ens hört talas om julbocken (och jag menar inte eldbollen i Gävle)? Hur många sitter nyvakna i kyrkan tidigt på juldagsmorgonen? Ja hur många går ens till kyrkan varje söndag?

Samhället utvecklas och traditionerna med det, och det är bra!

Vardagsrasism

Rasism är viktig att bemöta i alla former, men ibland är det svårt att veta om man ska skratta eller gråta.

Centerskruvarna skramlar lösa

Länge har jag förstått att skruvarna skramlat lösa hos Centerpartiet. Men nu verkar det som att flertalet av dem rent utav lossnat helt.

Medveten om det fåniga, snudd på dåraktiga, i att använda aftonbladet som källa sitter jag här och gapar över centerns nya idéprogram.

Slopad skolplikt, fri invandring, och så ska Sverige göras om enligt någon USA-modell. Men det som ikväll retade mest gallfeber på mig var nog ändå deras förslag om platt skatt (alla betalar samma skatt oavsett vad).
Per Ankersjö säger "– Det är viktigt för att förstärka drivkrafterna för människor att starta företag och skapa jobb."
Jag vill nog påstå att om man avstår från att starta ett företag för att man får högre skatt om man lyckas tjäna stora summor på det, då är man inte mycket till företagare. 
Att de rika blir rikare gör inte Sverige starkare på något vis. Det ökar klyftor, otrygghet och splittrar samhället.

Och så orerar man väldigt om hur man ska bli det mest liberala partiet. Jag vet inte, men liberalism måste betyda något väldigt olika för mig och centerpartiet.
Centerns (ja hela högerregeringens) tolkning tycks vara "Staten ska vända medborgarna ryggen".  Medans jag tycker att staten ska bygga upp trygghet och självständighet för individen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15952405.ab