Jag har så attans svårt att förstå varför människor med en viss hudfärg eller religion ska misstänkliggöras, pekas ut, eller rent utav hatas.
Genom lite snabb överslagsräkning är det inte helt omöjligt att peka ut ett par källor till var hatet kommer från. Jag tänker då t.ex. på högerregeringen samt media.
Högerregeringen då man kastar Sverige bakåt i tiden till större otryggehet, större ortättvisor, större arbetslöshet etc. Alla saker som lämnar människor missnöjda och letandes efter syndabockar. Och då högern med Reinfeldt i spetsen har avgjort större PR-budget än några ensamkommande flyktingbarn är det inte så värst svårt att vända opinionens blickar åt ett annat håll.
Media som i det dolda eldar på i SD-kaminen för att rubriker som "SD frammåt i mätningarna", "SD visar sin främlingsfientliga sida", "Vi är mot rasism" ska sälja fler lösnummer. Det är väl helt uppenbart att de tjänar på att det går bra för SD.
Båda dessa saker är bara väldigt ytligt förklarade, av den enkla anledningen att det inte var de jag ville skriva om.
Mitt huvudsakliga mål var: Vad har hänt i skolan?
Jag minns när jag gick i högstadiet. Vi spenderade mängder av tid med att prata om rasism, etik, moral. Vi gjorde stora arbeten om förintelsen och pratade länge och väl om det. Och det återkom flera gånger under min skolgång. Alla människors lika värde var en viktig del i undervisningen.
Solidaritet. Tillsammans. Vi.
Idag handlar allt om individen. Fokus på den egna personen. Och visst finns det nytta i det, men inte om allt annat glöms bort. Om elever hela tiden endast ska fokusera på hur de ska ta sig själva till nästa mål till nästa mål till nästa mål. Resultat resultat resultat. Då är det ganska lätt att glömma bort att vi ska vara människor också. En del i samhället. Istället blir man en individ i kamp mot alla andra individer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar